• Tobias Marin har fått resa över hela världen tack vare sitt intresse för breakdance. Foto: Kajsa Nilsson
  • Efter att ha åkt dit för olovlig målning lämnade han graffitin för att fokusera på breakdance. Foto: Kajsa Nilsson

Vill göra breaking ”rumsren”

Tobias Marin har sett missbruk och kriminalitet på nära håll. Själv valde han dans framför destruktivitet. Sedan över 15 år tillbaka har han kunnat livnära sig på sin hobby breakdance och vid sidan om studierna på Musik- och eventarrangörsutbildningen på Campus Nyköping arbetar han med ungdomar på fritidsgården Frinavet i Navestad.

Han blev i tidig ålder intresserad av hiphop-kultur. Första kontakten kom genom musiken där han ofta kände igen sig i musikens texter. I 14-årsåldern blev graffiti ett stort intresse och genom kompisarnas dåvarande ”hangout” Canslit blev han introducerad för breakdance (breaking) och fastnade snabbt för den kreativ sysselsättningen.

– Canslit var som en fritidsgård för hiphop-intresserade ungdomar. Vi flyttade runt lite och fick byta lokal fyra gånger tror jag. Det var kommunens satsning för att få bort klotter från gatorna och vi fick i stället möjlighet att måla på lagliga ställen och hade ett ställe där vi kunde träffa likasinnade och skissa på målningar, spela in musik och träna dans tillsammans, berättar Tobias.

Så småningom fick ungdomarna skarpa projekt av kommunen. Ett antal tunnlar skulle bli utsmyckade med graffiti och kommunen stod för färgen. Somliga fortsatte senare med graffitin medan Tobias upptäckte breakdansen.

– Jag åkte vid ett tillfälle dit för att måla olagligt och efter det blev jag försiktigare och dansen tog över mer och mer. Jag tycker fortfarande om graffiti väldig mycket och jag skulle gärna se lite mer färg på väggarna i Norrköping.

Break i Barcelona

Efter studentexamen 1998 flyttade Tobias till Barcelona för att läsa spanska i ett halvår och det var där dansen tog fart på allvar med 4-5 träningspass i veckan.

– Jag lärde mig nog mer spanska av att umgås med mina breakdance-kompisar än vad jag gjorde av att gå till skolan. Av mina spanska kompisar var det bara en som kunde lite engelska så jag fick prata mycket spanska, förklarar han.

Efter ett halvår i Spanien fortsatte äventyret till Stockholm och där blev han kvar som danslärare på bland annat Danscenter Stockholm tills för ett år sedan.

– Det blev för jobbigt att pendla till Stockholm för några timmars jobb en dag i veckan så jag bestämde mig för att sluta jobba där och fokusera på skolan istället.

– Jag har varit projektledare för många projekt under åren och anledningen till att jag sökte utbildningen var att jag ville ta mig till en ny nivå som projektledare och bli bättre på det jag redan gör. Nu missar jag inte små detaljer på samma sätt som tidigare. Tidigare körde jag mer på känn, nu är jag mer strukturerad.

Som examensarbete på utbildningen arrangerade Tobias breakdance-SM i Norrköping den 3 maj. Direkt efter SM åkte han till Stockholm för att arrangera Streetstar-festivalen tillsammans med några vänner. Festivalen är det totalt sett största projektet han varit med och arrangerat, SM är hans största egna projekt.

– Om man kan överleva på sin hobby, varför inte göra det då? Det är någonting som har räddat väldigt många när de hamnat lite snett. Och det är väl bara positivt om det kan hjälpa människor, säger han.

Göra hiphop rumsrent

Att arrangera ett välorganiserat SM i breakdance på Flygeln är ett steg närmare att nå Tobias vision om att göra hiphop-kulturen mer ”rumsren”.

– Det finns inte så mycket pengar till hiphop-kultur. Evenemangen som gjorts har inte alltid varit jättebra och det har varit dåligt dokumenterat. Om det hade varit proffsigare gjort hade de fått mer uppmärksamhet. Ju mer vi syns utåt, desto lättare blir det att få med sponsorer. Det är inte alla som inser det. Det är inte så stora lokaler men jag tycker att det är viktigt att breakdansen syns, annars kommer kulturen dö ut. Vi måste ha publika event för att växa vidare, konstaterar han.

Tog inga droger

Tobias återkommer flera gånger till viljan att hjälpa ungdomar. När han träffar ungdomar är han ärlig och berättar ofta om sin egen bakgrund för att vinna förtroende. Uppväxten i Norrköping var långt ifrån idyllisk på många sätt. Det florerade mycket missbruk i hemmiljön och många av hans vänner klev djupare och djupare in i den kriminella världen. Kanske är det därför som Tobias avskräcktes från att någonsin pröva själv.

– Många av mina kompisar testade droger men jag gjorde aldrig det. Kanske är det för att jag var rädd, jag hade ju sett hur det var hemma. Jag skämdes för hur vi hade det och berättade för väldigt få hur min situation var där hemma.

För cirka 15 år sedan bröt han kontakten med sin mamma i hopp om att det skulle kunna få henne att komma tillbaka som den fina mamma hon var under de bra perioderna.

– Det var för tungt att ha det runt mig. Jag var ständigt orolig och ledsen så jag bestämde mig för att släppa det och fokusera på mig själv.

Äntligen en familj

I augusti förra året träffade han kärleken Andrea och tillsammans med hennes två tvillingdöttrar Joline och Mikaela har Tobias fått familjen han alltid drömt om. Flytten tillbaka till Norrköping var helt plötsligt självklar.

– Nu har jag äntligen en familj. Hade det inte varit för dem så skulle jag nog stuckit ut i världen. Stockholm känner jag mig färdig med, det är ett avslutat kapitel, säger han och berättar att han alltid drömt om att ha fyra barn, två flickor och två pojkar.

– Fast så många kanske det inte blir, säger han skrattandes.

Fakta Tobias Marin

Ålder: Snart 35 år

Bor: Norrköping

Uppvuxen: Framför allt i Klockaretorpet

Familj: Flickvännen Andrea och hennes sjuåriga tvillingdöttrar Joline och Mikaela

Gör: Medlem av nordiska dansgruppen Ghost Crew, arrangerade breakdance-SM i maj, jobbar på Frinavet och Norrköpings Danscenter och tar snart examen från Musik- och eventarrangörsutbildningen på Campus Nyköping.

Sommarplaner: Något kul med barnen. Sen har jag och Andrea pratat om att åka till New York på semester.

Bästa dansminne: Att se elevernas utveckling och att se dem bygga vidare på saker som jag lärt dem. Men att få åka till tävlingen R16 i Sydkorea och till Rumänien och alla andra resor också såklart.

Citat: Många av mina kompisar testade droger men jag gjorde aldrig det. Kanske är det för att jag var rädd, jag hade ju sett hur det var hemma.