• Det är viktigt att tidigt göra insatser på familjer i farozonen, menar Jerker Karlén som forskat om tidig stress. Foto: Julia Kimell

Vill få bukt på psykosociala orsaker

Stressade mammor får sjuka barn

Barns sjukdomsrisk ökar i takt med moderns stressnivå under graviditeten till följd av psykosocial osäkerhet. När barnen föds har de förhöjda nivåer av stresshormonet kortisol och blir mer mottagliga för vanliga barnsjukdomar, och därmed även för sjukdomar i vuxen ålder. Det har Jerker Karlén och hans forskningsteam på Linköpings universitet kommit fram till i sin studie som fått ärorik uppmärksamhet världen över.
– Jag möter många mödrar i min  yrkesvardag på Ryds  vårdcentral och har länge funderat över hur det  kommer sig att barnen  från de mer välbeställda familjerna inte är lika  sjuka som de från  sämre förhållanden. Min forskning tyder på att moderns  psykosociala  stress korrelerar med hårets stressnivåer. Jag har sett  väldigt tydliga  resultat på att den hormonella rubbning som uppstår kan  leda till  sjukdomar, säger Jerker Karlén, som även är forskare på  avdelningen för  allmän- och samhällsmedicin.

Mäter stress i håret


Kroppens   förmåga att hantera sjukdomar blir alltså sämre med stress i kroppen.   
Stressnivån som mäts via kortisolet har tidigare kunnat mätas väldigt   kortsiktigt i saliven, men det nya är att mäta det i håret; det lagras   in i håret ungefär som årsringar på ett träd. 
Det blir som en dagbok som   man kan se hur man mått under en viss period tillbaka, upp till 9   centimeter från skalpen och utåt.
– Vi började  att göra mätningar  på studenters hår och kunde konstatera att vissa  stressrelaterade  faktorer var kopplade till kortisolnivån. Då gick vi  över till att  studera barn som var mellan 1 och 8 år gamla, och  slutligen 1 876  ettåringar varav 209 hade tillräckligt med hår som gick  att mäta från.

Snabb stegring


Då   blev det tydligt att spädbarn med höga kortisolnivåer hade fortsatt   höga värden under hela den tidiga barndomen. Dessutom var stressnivån   sammankopplad till mammans nivåer, trots att de inte längre fysiskt   sitter ihop. Ju mer psykosocialt pressad familjen var under   graviditeten, desto högre nivå av kortisol i håret och ”extra allt” av   sjukdomar.
– Varje adderad psykosocial faktor ger  motsvarande  ökning i stress och antal sjukdomar. De som har fler  faktorer,  exempelvis är lågutbildade och utan socialt stöd, är i  riskzonen.  Resultaten visar att samhället behöver stötta unga familjer  som har  flera negativa psykosociala faktorer. Exempelvis kunde   mödravårdscentralerna sätta in extra insatser så tidigt som möjligt. Vi   har alla rätt till lika hälsa.

Friskhetens hemlighet


Jerker   Karlén vill gå vidare med studierna och se vilka faktorer som ger   friska barn trots att de på pappret borde vara stressade. Hur   ”maskrosbarnen” undviker att bli sjuka.
– Det som  är positivt är  att om barnet har en vuxen i sin närhet som stöttar på  ett bra sätt –  oavsett om det är mamma, pappa eller en bra lärare eller  mormor - då  blir följderna av stress inte lika stora.
Nästa  steg är att se på  epigenetiken vilka faktorer som förändrar  genuttrycket – hur  miljöpåverkan ändrar generna genom att avgöra vilka  som stängs av eller  sätts på. Och hur den förändringen sedan går i arv.