• Gustav Steen, ordförande i LRF Ungdom i Östergötland, tror på bondeyrkets framtid. Mat kommer alltid att behövas, påpekar han. Foto: Leif Larsson

Tror på bondeyrkets framtid

Varför ska en ung människa välja bondeyrket? Gustav Steen, ordförande i LRF Ungdom i Östergötland, hade inga problem med det. – Jag funderade inte en sekund över mitt yrkesval, fastslår han.

I Lantbrukarnas Riksförbunds ungdomsdel får man vara med tills man fyller 35 år. 32-årige Gustav är med ett tag till och i november 2013 valdes han till ordförande. Han driver jordbruket på Skrukeby Frälsegård, strax utanför Mjölby, tillsammans med pappa Anders, mamma Inger och brodern Johan.

Antalet jordbrukare blir allt färre, många jordbruk läggs ned och kvarvarande enheter är i gemen mycket större än hur det såg ut förr. Dessutom är lönsamhetsfrågan ständigt aktuell för lantbrukare. Priser går upp och ner och gör situationen osäker.

Ska då unga människor i detta läge söka sig till branschen? Gustav Steen tror inte intresset för yrket minskat. Han tycker själv att det är en fantastisk sysselsättning.

– Det är ett fritt jobb och man kan själv välja hur man vill lägga upp det. Man ser ständigt se resultatet av sitt arbete och det är stimulerande. Dessutom är man mycket i naturen, vilket är trevligt. Men naturen kan också sätta käppar i hjulet och bråka rejält, säger han med ett litet skratt.

Mat behövs alltid

För att vara bonde så krävs i dag oftast bra utbildning. Att vara genuint intresserad av lantbruk är också en given förutsättning.

– För det krävs att man jobbar mycket och det är inte alltid det blir så mycket pengar.

Gustav tror på lantbrukare som ett framtidsyrke. Han rekommenderar unga människor att välja det. Mat kommer ju alltid att behövas. Han pekar också på att det måste till förbättringar.

– Vi måste bli duktigare på att ta fram vad kunderna vill ha och också ta fram allt bättre produkter. Även oftare ta olika betalt för olika kvaliteter. Vi måste tänka mer företagsmässigt, för lantbrukare i dag är vilka företagare som helst, påpekar han.

För en ung människa som vill bli lantbrukare finns både mycket svåra vägar in och de som är något enklare. Har man inte en släktgård att ta över men vill ha en egen gård och driva lantbruk på så finns ett par höga trösklar att ta sig över. Det är betydligt större pengar det handlar om för att starta nytt inom jordbruk jämfört med många andra branscher.

– Det varierar vad gårdar kostar men bra åkerjord kostar omkring 200 000 kronor per hektar. Vi har 240 hektar och det försörjer 1,5 person. Vi har andra verksamheter för att få det att gå ihop, påpekar Gustav.

Fler vägar in

Med de siffrorna i åtanke så är förstås möjligheterna små för en ung entreprenör att starta eget. Dylikt kapital är svårt att skaffa. Ett annat krux är att det inte är så ofta som gårdar är till salu. Men det finns andra tänkbara ingångar.

– En möjlighet kan vara att anställas som driftledare på ett lantbruk där bonden inte har några barn eller där barnen inte vill ta över. Om den anställde gör ett bra jobb så kan det bana väg in i företaget. Kanske kan denne köpa in sig bit för bit eller så småningom ta över. Bonden kanske inte tar ut maxpris därför att han vill att verksamheten ska fortsätta och att den nye ska ha möjlighet att driva gården vidare på ett lönsamt sätt, förtäljer Gustav.

Även om de flesta lantbrukare vill äga sin verksamhet så finns det även arbeten för anställda.

– Det går att hitta de jobben, de finns, men man får nog kämpa för att få dem. Men det beror också på vad man vill göra. Den som kan tänka sig att bara köra traktor eller bara mjölka kor så kan det nog finnas öppningar. Däremot är de mer variationsrika arbeten svårare att få.

En annan utväg för en ung människa som är sugen på att idka jordbruk är att ha ett eget företag och försöka bli anlitad av olika lantbruk.

– Då krävs många olika kunskaper hos den personen för att det ska fungera, påpekar Gustav.