• Jerker Karlén.

Stressade förhållanden ger sjuka barn

Barns sjukdomsrisk ökar i takt med moderns stressnivå under graviditeten till följd av psykosocial osäkerhet. När barnen föds har de förhöjda nivåer av stresshormonet kortisol och blir mer mottagliga för vanliga barnsjukdomar, och därmed även för sjukdomar i vuxen ålder.

Det har Jerker Karlén och hans forskningsteam på Linköpings universitet kommit fram till i sin studie som fått ärorik uppmärksamhet världen över.

– Jag möter många mödrar i min yrkesvardag på Ryds vårdcentral och har länge funderat över hur det kommer sig att barnen från de mer välbeställda familjerna inte är lika sjuka som de från sämre förhållanden. Min forskning tyder på att moderns psykosociala stress korrelerar med hårets stressnivåer. Jag har sett väldigt tydliga resultat på att den hormonella rubbning som uppstår kan leda till sjukdomar, säger Jerker Karlén, som även är forskare på avdelningen för allmän- och samhällsmedicin.

Mäter stress i håret

Kroppens förmåga att hantera sjukdomar blir alltså sämre med stress i kroppen. Stressnivån som mäts via kortisolet har tidigare kunnat mätas väldigt kortsiktigt i saliven, men det nya är att mäta det i håret; det lagras in i håret ungefär som årsringar på ett träd. Det blir som en dagbok som man kan se hur man mått under en viss period tillbaka, upp till 9 centimeter från skalpen och utåt.

– Vi började att göra mätningar på studenters hår och kunde konstatera att vissa stressrelaterade faktorer var kopplade till kortisolnivån. Då gick vi över till att studera barn som var mellan 1 och 8 år gamla, och slutligen 1 876 ettåringar varav 209 hade tillräckligt med hår som gick att mäta från.

Snabb stegring

Då blev det tydligt att spädbarn med höga kortisolnivåer hade fortsatt höga värden under hela den tidiga barndomen. Dessutom var stressnivån sammankopplad till mammans nivåer, trots att de inte längre fysiskt sitter ihop. Ju mer psykosocialt pressad familjen var under graviditeten, desto högre nivå av kortisol i håret och ”extra allt” av sjukdomar.

– Varje adderad psykosocial faktor ger motsvarande ökning i stress och antal sjukdomar. De som har fler faktorer, exempelvis är lågutbildade och utan socialt stöd, är i riskzonen. Resultaten visar att samhället behöver stötta unga familjer som har flera negativa psykosociala faktorer. Exempelvis kunde mödravårdscentralerna sätta in extra insatser så tidigt som möjligt. Vi har alla rätt till lika hälsa.

Friskhetens hemlighet

Jerker Karlén vill gå vidare med studierna och se vilka faktorer som ger friska barn trots att de på pappret borde vara stressade. Hur ”maskrosbarnen” undviker att bli sjuka.

– Det som är positivt är att om barnet har en vuxen i sin närhet som stöttar på ett bra sätt – oavsett om det är mamma, pappa eller en bra lärare eller mormor - då blir följderna av stress inte lika stora.

Nästa steg är att se på epigenetiken vilka faktorer som förändrar genuttrycket – hur miljöpåverkan ändrar generna genom att avgöra vilka som stängs av eller sätts på. Och hur den förändringen sedan går i arv.