• De svarta kalkonerna är bara till för uppvisning. Inom produktionen används vita.
  • Calle Samuelson har dragit ner på kalkonproduktionen. Nu har han och frun Gunilla 150 kalkoner.

Småskalig kalkonproduktion på landet

Ute på vackra Vikbolandet har familjen Samuelson haft gård sedan 1700-talet. Calle Samuelson har gått i pension sedan fem år tillbaka men har tillsammans med frun Gunilla kvar en småskalig kalkonproduktion.

–De första kalkonerna anlände till gården år 1962 och som mest har vi haft 2 000 stycken. Nu är vi nere på 150, berättar han och menar att det framför allt är till jul som kalkoner efterfrågas.

Att handskas med kalkonkycklingar kräver noggrannhet och det inte alls som att hantera hönskycklingar.

– Kalkonkycklingar är mycket känsliga, därför är det svårt att ha en helt ekologisk produktion. De behöver få extra vitaminer från annat foder än vår egen havre, säger han.

15 kilo till jul

För Calle Samuelson pågår kalkonproduktionen under halva året, på vintern får han en andningspaus då lokalerna ska städas ur innan det är dags för nästa omgång kalkoner.

– Vi köper in kycklingar på våren och sedan slaktas de till flesta till jul. I viss utsträckning har slakten börjat redan nu, berättar han och säger att de växer med ungefär ett kilo per vecka. Just nu väger de cirka fyra kilo och förväntas väga 15 kilo till jul.

Kan frysas länge

De styckade kalkonerna säljs som hela bitar, men utöver det tillverkar Calles fru Gunilla diverse godsaker av köttet.

– Till Östgötadagarna och julmarknaden gör hon patéer och pajer och de går åt, säger han och visar de tomma kylarna i ladan som får agera butikslokal.

I en frysbox bredvid kylarna ligger vakuumförpackade styckbitar nedfrusna och han menar att de kan klara sig länge, upp till flera år, om inte vakuumförpackningen eller fryskedjan bryts.