• Johanna Grander på Söderköpings kommun berättar att stadens träd har inventerats och att det finns en hel del att göra för att vitalisera beståndet. Foto: Leif Larsson
  • Den här lönnen nära S:t Laurentii kyrka är ett riskträd som angripits av svamp, är ihåligt och riskerar att falla. Det ska kapas och bli en högstam. Foto: Leif Larsson

Så mår Söderköpings träd

Träden i Söderköping har inventerats och då upptäcktes att de generellt sett mår sämre än exempelvis i Norrköping. – Det är förstås tråkigt men samtidigt är det en fördel att veta hur det ligger till och vilka åtgärder vi då kan sätta in, påpekar Johanna Grander, projektledare på kommunstyrelseförvaltningen.

Johanna Grander och Michael Botvidsson, chef för tekniska förvaltningen, märkte att träd i Söderköping inte mådde så bra. Politikerna sa ja till pengar, 250 000 kronor, för en inventering och trädexperten Bo Stenström i företaget Träd och landskap i Norrköping anlitades. Han har undersökt 1 604 träd på kommunal mark, de i skogsdungar är inte med. Inventeringen har skett under 2014, både när träden haft löv och inte.

– Han har varit på plats vid samtliga träd och totalt lagt fyra-fem minuter på varje. Han har bestämt trädslag, bedömt ålder och kontrollerat om träden är sjuka eller skadade.

Många plus med träd

Med hjälp av resultaten föreslår Bo Stenström att träden ska stå kvar eller tas bort och då ersättas av ett annat. Han har också bedömt vilken beskärningsinsats som behövs. Utgångspunkten är att så många träd som möjligt ska stå kvar. Det finns flera skäl till det.

– Träden är viktiga för den biologiska mångfalden och för trädlevande insekter. Dessutom vill väl alla ha en grön och lummig stad. Träden är viktiga för syreproduktionen och för den känslomässiga upplevelsen av en stad. Vi vill ha en fin estetisk miljö och försvinner stora träd så förändras Söderköpings identitet, redogör Johanna Grander.

En del av träden räknas som riskträd, de kan falla och står där det är vanligt att människor vistas. Bo Stenström har identifierat 20 sådana träd och de ska fällas under första halvåret 2015. Ytterligare 30 skadade eller döda träd ska bort inom fem år. I planen ingår också att omkring 500 träd ska få snabba vårdande insatser för att kunna bli kvar även fortsättningsvis. Totalt ska 18 träd kapas och bli så kallade högstammar mellan fyra och nio meter höga.

Ek och oxel trivs

Ett av riskträden är en lönn nära S:t Laurentii kyrka. Den är angripen av svamp, ihålig och dör inifrån.

– Här rör sig mycket folk därför bedöms trädet som en riskfaktor. Så snart som möjligt ska trädet kortas och bli en högstam. Vi ska sätta upp en skylt bredvid som förklarar varför detta är gjort, berättar Johanna Grander.

Varje träd som försvinner ska ersättas med att annat.

– Ofta av samma trädslag men ibland av andra. Vissa träd som exempelvis blodlönn trivs inte alls i Söderköpings kompakta lerjordar. Däremot trivs både ek och oxel.

Sjuka träd som tas ner, bland annat de med almsjuka och askkottssjuka, bränns. Andra stora träd som tas ner hamnar i en trädkyrkogård där insekterna i trädet kan leva vidare. I ett antal områden i Söderköping tas helhetsgrepp med träden. Här ersätts de inte rakt av utan man undersöker vilka träd som passar bäst i just det området.

I vår ska de som sköter miljön runt träden, de kommunala och privata entreprenörerna, utbildas i hur skötseln ska gå till, exempelvis gräsklippningen, så att träden ej skadas. En hel del mekaniska skador från maskiner upptäcktes nämligen vid inventeringen. En folder ska också ges ut där kommuninvånarna informeras om varför åtgärderna med träden vidtas.

– Inventeringen var viktig. Nu har vi en helhetsbild och kan prioritera rätt åtgärder. Men det är ingen punktinsats utan det här måste pågå kontinuerligt, avrundar Johanna Grander.