• Stefan Steén, vd på Åby Snickeri, med en trappa som ska monteras. Här under trappan syns de lister som gör att glipan mellan stegen blir högst tio centimeter. En av många säkerhetsåtgärder som vidtas när trappor byggs. Foto: Leif Larsson
  • Mats Strömberg monterar en räfflad remsa på ett trappsteg, en åtgärd som gör att steget blir mindre halkigt och säkrare att gå på. Foto: Leif Larsson

Så byggs säkra trappor

Trappor inomhus i bostäder är en ständig fara för barn. Norrköpings-Magazinet har besökt ett snickeri i Norrköping som har byggt trappor i 38 år och som har lång erfarenhet av risker och säkerhet kring dem.

– Vi försöker ständigt påminna kunden om hur viktig säkerheten är. Inte minst om man har barn, klargör Stefan Steén, vd på Åby Snickeri.

Snickeriet startade 1975 i Åby och flyttade in till Norrköping 1997. Stefan Steén och hans fru Josefin tog över ägandet för åtta år sedan. Att bygga trappor är inte den dominerande delen i verksamheten men har funnits med i alla år.

– Visst kan man säga att vi är lite av experter på trappor. Vi har sedan tio år tillbaka en datastyrd CNC-maskin som fräser ur trapporna och vi har ett dataprogram där kunden i 3D kan se hur trappan kommer att se ut i just deras lokal eller bostad, berättar Stefan Steén.

Nålfilt i steget

På snickeriet finns således massor av kunnande kring hur trappor ska byggas för att vara säkra, framförallt om barn finns i miljön. Stefan Steén berättar om olika säkerhetsåtgärder.

– En vanlig steghöjd är 18-19 centimeter men det får inte vara en större glipa än tio centimeter mellan stegen så där sätter vi in en list.

På trappstegen monteras olika detaljer för att motverka halkolyckor.

– Det kan vara räfflade remsor längst ut på stegen eller en några centimeter bred infräst nålfiltsmatta. På 1970-talet var det vanligt att hela stegen hade nålfilt men i dag är det inte på modet att ha så.

För att foten ska få plats på ett trappsteg så är normen 25 centimeter breda steg. Den storleken kan dock vara svår att få till på en trappa ner i en källare i ett gammalt hus där det kan vara trångt.

– I sådana fall försöker vi ändå på alla sätt göra en gångvänlig och säker trappa. Vi påminner kunden om riskerna om stegen blir för korta så hela foten inte får plats, att det blir betydligt större risk att man ramlar, påpekar Stefan Stéen.

Täta spjälor

Trappräcken är en annan detalj som måste byggas på ett visst sätt för att följa regler och vara säkra.

– Om fallhöjden är mer än 50 centimeter så måste man ha ett räcke. I en villa måste räcket vara minst 90 centimeter högt. Det krävs också att spjälorna är så pass tätt byggda att det inte går att få in ett huvud emellan. De ska också byggas vertikalt, inte horisontellt för då kan de bli som en stege, förklarar Stefan Steén.

Kunder med barn frågar ofta om säkerhet kring trappor och grindar till dem.

– De som skaffar en grind vill ofta att den ska vara i samma stil som trappan. Grinden ska ju sitta där tre-fyra år, kanske längre. Många ser i dag trappan som en möbel i huset och vill att den ska smälta in. Förr var det bara en funktion för att ta sig mellan våningar, säger han.

Utstickande brädor

Snickaren Mats Strömberg är den som håller på mest med trappor i snickeriet. Han har ett enkelt och effektivt råd för hur man ska bygga säkrare.

– Ett bra sätt är att göra en svängd trappa. Om man faller blir det inte lika långt som med en rak trappa.

Snickeriets kunder är privatpersoner, offentliga aktörer och företag. Ofta har kunden en eget uppslag om exempelvis en trappa. Stefan Steén berättar om en udda idé.

– Kunden ville att trappstegen skulle sticka ut ur väggen. Det skulle ha blivit som sviktbrädor. Det sa vi nej till.