• Verksamhetsutvecklare Magnus Toresand och Maria Netz förklarar Rädda Barnens nya verksamhets-inriktning i Sverige. Foto: Anders Lindkvist
  • Monica Grahn, ordförande i Norrköpings lokalförening och ordförande i distriktet för regon öst, ser både för- och nackdelar med det nya arbetssättet. Foto: Anders Lindkvist
  • Maria Kjellgren, vice ordförande i Linköpings lokalförening, oroar sig för ett minskat medlemsengagemang. Foto: Anders Lindkvist

Rädda Barnen i förändring

Vi känner Rädda Barnen som en opinionsbildande organisation, med barnens bästa för ögonen. Lagen mot aga och Barnkonventionen som lag, är två exempel på förändringar, som stärker barns ställning.

Under många år har Rädda Barnen också gjort undersökningar av barnfattigdomen i svenska kommuner; ett memento för många att genomföra förbättringar för barnfamiljers sociala och ekonomiska situation.

– Det som fick en avgörande betydelse för vår delvis ändrade inriktning, var den stora flyktingströmmen 2015. Det blev tydligt hur viktiga insatserna var från den ideella sektorn, som på bred front ställde upp när samhällets beredskap inte räckte till, säger Maria Netz och Magnus Toresand.

Båda är verksamhetsutvecklare, anställda vid regionkontoret i Norrköping. Nyligen höll de en informationsdag för de östgötska lokalföreningarna kring verksamhetsförändringarna.

Samverkande trender

Samtidigt som antalet medlemmar minskar ökar antalet bidragsgivare, vilket bidrar till en professionalisering av verksamheten. Från att i första hand ha varit en opinionsbildare, där Rädda Barnen påpekat brister i samhället, tar man nu steget över till att praktiskt delta i samhällsbygget.

– Det här är en naturlig utveckling, som vi kallar 3.0. Magnus Toresand gör en kort historieskrivning:

–Verksamheten tog sin början redan 1919. Från 1970 kunde vi betecknas som en renodlad biståndsorganisation för att sedan bli tydlig som en barnrättsorganisation från 1989 och framåt och det är så många känner igen vår verksamhet idag. Vid Riksmötet 2016 beslutades om det vi nu kallar Rädda Barnen 3.0, "Den nya barnrättsorganisationen", som inte stannar vid att bara ställa krav på staten, utan genomför egna direkta insatser i samarbete med andra.

Maria Netz fortsätter:

– Vi kan se hur det offentliga samhället nu ger upp. Skolor läggs ner och samhällsservice försvinner gradvis från utsatta områden. Många stadsdelar vädjar om stöd från det civila samhället.

Länsstyrelserna har medel som kan sökas av ideella organisationer, bland annat så kallade "tia-pengar", tidiga insatser för asylsökande.

– Här har vi på riksnivå kunnat söka pengar, vilket gör att vi kan stärka våra regionkontor med personal, som i sin tur kan hjälpa lokalföreningarna i arbetet på den lokala nivån, säger Maria Netz.

Fler heltidsanställda

Över åren har antalet heltidsanställda på huvudkontor och regionkontor ökat. Man har allt mer gått ifrån tillfälliga projektanställningar, som varit beroende av kortsiktiga bidrag, till att teckna mer långsiktiga avtal, något som kommer att bli än mer vanligt i framtiden.

Det är främst tre områden man nu prioriterar: Barn i flyktingsituation, Barn i socioekonomiskt utsatta områden och Barn utsatta för våld.

Rädda Barnen är en medlemsstyrd organisation och verksamhetsinriktningen 3.0 är, som nämndes, beslutad vid det senaste riksmötet. Ingen gör heller hemlighet av att detta är en tydlig förändring av tidigare arbetssätt, vilket också är en av anledningarna till att Maria Netz och Magnus Toresand kallat till det välbesökta informationsmötet, med representanter från de flesta lokalföreningarna i Östergötland. Vad förändringen kan innebära i realiteten var frågan för dagen.