Ömsom vin ömsom vatten

Har fått ett antal frågor från den yngre generationen på senare år som handlat om den nya digitala värld som växer upp parallellt med den verkliga världen som vi trots allt lever i allihop.

När medborgare får sina nyheter serverade av Facebook, Instagram och andra privata sfärer är det väl bara Zuckerberg och andra ägare av sociala media som är glada. Tredje statsmakten är ett slitet uttryck men det skvallrar ändå om vad media och journalistik kan handla om när det ges förutsättningar för en redaktionell bevakning inte minst på det lokala planet.

En bransch som blöder

I veckan överlämnade särskilda utredaren Anette Novak Medieutredningens slutbetänkande; En gränsöverskridande mediepolitik, till kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke.

Regeringen gav Novack i uppdrag i mars 2015 att att analysera behovet av nya mediepolitiska insatser när presstödet i dess nuvarande form upphör. Nu är hon klar med detta.

Slutbetänkandet innehåller förutom några förslag dessutom en mycket intressant en medborgarundersökning från SCB där man frågat 5 000 personer om deras medievanor.

Stärk lokaljournalistiken

Ambitionerna hos utredare och hos ministern är milt uttryckt mycket lovvärda. Man vill stärka medborgarnas tillgång till kvalitativa medier och journalistik.

Det nya produktionsstödet riktas till allmänna nyhetsmedier som producerar kvalitativt och allsidigt journalistiskt innehåll. Innovations- och utvecklingsstödet och distributionsstödet kvarstår.

Budgetramen för stödet föreslås öka stegvis med totalt 165 miljoner kronor så att det år 2020 når 732,1 miljoner kronor. Det är på tok för lite för en bransch som håller på att gå omkull. Idag tjänar utländska krafter som till exempel  Google och Facebook flerfaldigt mer pengar är vad seriösa tidningshus gör på annonsintäkter.

Noteras kan också göras att Public Service-kanalerna får åtta miljarder av statens sammanlagda medieutgifter på nio miljarder.