• Linnéa Nolér har gjort ett masterprojekt om integration i den svenska kulturpolitiken. Foto: Emma Garzon

Masterprojekt har väckt stort engagemang

Hur skiljer sig integrationen i den svenska kulturpolitiken på nationell och lokal nivå? Och får vi en orättvis bild av Hageby? Det är några av frågorna som KSM-studenten Linnéa Nolér har jobbat med i sitt masterprojekt. Nu vill hon bygga långvariga kultursatsningar i utsatta områden.

Linnéa Nolér började arbeta med sitt masterprojekt hösten 2014, och då flyktingkrisen inte hade börjat än var det inte heller så mycket diskussioner kring integration.

– Jag märkte att man hade många projekt i Hageby och då hade jag en föreställning om att integration var en viktig del där. Innan jag började med intervjuerna startade flyktingkatastrofen så då blev mitt arbete superaktuellt, därför tog intervjupersonerna upp ämnet utan att jag ens behövde fråga.

Skillnad mellan nationell och lokal nivå

Masterprojektet består av både en uppsats och en produktion. Uppsatsen är uppdelad i tre nivåer - nationell, kommunal och lokal - och Linnéa Nolér har kommit fram till att integrationen i kulturpolitiken skiljer sig ganska mycket från nationell till lokal nivå.

– I Kulturpropositionen "Tid för kultur", som kom 2009, nämns knappt integration. Om man nämner det handlar det om att kultur ska integreras i exempelvis skolan. Skulle man i dag göra nya kulturpolitiska mål på nationell nivå skulle man nog formulera det på ett annat sätt, menar hon.

När det kommer till lokal nivå är integration en självklarhet. Till exempel när Linnéa Nolér intervjuade chefen för Stadsbiblioteket sa hon att bibliotek är integrationsverksamhet.

Vilken bild ger medier?

En bit in i arbetet kom Linnéa Nolér på idén att arrangera en debatt för att frågorna som diskuterades i uppsatsen skulle komma ut i offentligheten. Under Framtidsveckan i Norrköping samlades politiker, journalister och kulturarbetare i Mirum Galleria för att debattera om ämnet.

– Debatten hade ett ovanifrånperspektiv med folk som har inflytande. Jag tyckte att det perspektivet var intressant, att låta personerna som påverkar kulturpolitiken prata i ett offentligt sammanhang.

En av frågorna som engagerade mest var "vilken bild ger medier av Hageby?" Enligt journalisterna var det självklart att rapportera om det som händer. De vill gärna rapportera om positiva händelser också, men gör sällan det. De som arbetar i området menade att de gör mycket bra saker som de bjuder in medier till, men att journalisterna inte alltid kommer.

– Jag hör alltid om de negativa händelserna i Hageby, andra bilder får jag leta efter. När jag jobbade med masterprojektet i Hageby var jag medveten om problematiken men jag kände inte riktigt igen mig i den negativa bilden, säger Linnéa Nolér och skakar på huvudet.

Vill bygga långvariga satsningar

Nu när Linnéa Nolér har läst klart masterprogrammet funderar hon på att doktorera men troligtvis blir det i framtiden. Just nu lockas hon av att jobba praktiskt med frågorna från masterprojektet, till exempel arbeta med ett kulturprojekt.

– Det finns en problematik i vissa utsatta områden som kallas projekttrötthet. Det innebär att människor kommer utifrån och gör ett projekt, men när pengarna är slut försvinner de från området. Därför vill jag se till att man bygger upp långvariga satsningar.