• Lars Nordquist, verksamhetsansvarig på NTF i Östergötland och Södermanland, berättar om många felaktiga beteenden hos bilister, många rent livsfarliga. Foto: NTF

Många trafikfarliga beteenden

Rattfylla, bältesanvändning, hastighet vid skolor och små barns placering i bilen är frågor som NTF nyligen har granskat. Det finns en hel del att förbättra hos bilisterna.

NTF, Nationalföreningen för trafiksäkerhetens främjande, studerar trafiken regelbundet och berättar om resultaten. Man försöker också att ändra på beteenden hos trafikanterna.

En allvarlig sak är rattfyllan. Där går det åt rätt håll vad gäller antalet som kör fulla. Mellan 2008 och 2012 minskade antalet åtalade för rattfylleri från 5 000 till 4 000. Däremot ökar andelen kvinnor. De stod 2008 för omkring tio procent av rattfylleristerna mot omkring 15 procent 2012.

– De var tidigare generellt sett väldigt mycket bättre än män på att köra nyktra. Nu är de bara mycket bättre, påpekar Lars Nordquist, verksamhetsansvarig på NTF i Östergötland och Södermanland.

För fort vid skolor

Bilister är också vårdslösa med farten utanför skolor. NTF mätte utanför tre skolor med hastighetsbegränsningen 30 km/h. Av 1 721 fordon körde 969 för fort.

– De flesta körde mellan fem och 15 kilometer för fort. Värst var en bil som höll 61 km/h, berättar Lars Nordquist.

Han påpekar att skillnaden mellan 30 och 60 är skillnaden mellan liv och död.

– En person som blir påkörd i 30 km/h har 92-93 procent chans att klara sig. Vid 60 km/h så är risken för att dödas 60-70 procent.

När NTF frågat bilförare så tycker de att det är självklart att man ska köra 30 förbi skolor. Men väl bakom ratten så gäller inte det längre.

– Attityden är bra men det är beteendet som måste ändras. En del bilförare tycker nog att det går för långsamt i 30. Men man tjänar bara tiondelar av sekunder på att köra 50 i stället för 30 på 30-sträckorna som brukar vara 400-500 meter långa, klargör Lars Nordquist.

På med bältet

I Sverige drar 98 procent på sig bilbältet. En klok åtgärd. För av dem som dog i bilolyckor 2013 hade 39 procent inte på sig bältet.

– De som dör är ofta sådana som kör alldeles för fort och ibland också har alkohol i kroppen. De tror att de är odödliga och då tar man inte heller på sig bältet. Hade de gjort det så hade många av dem överlevt.

Bussåkarna är mycket sämre än de bilburna på att använda bälte.

– Det är en låg procent som tar på sig bältet. Man tycker kanske att det inte behövs eftersom folk får stå i bussen. Vi jobbar för att det inte ska vara tillåtet att stå, i alla fall i landsbygdsbussarna där farten är hög, påpekar Lars Nordquist.

Felplacerade barn

NTF slår också ner på hur vuxna placerar sin barn i bilen. NTF Riks har undersökt hur 6 000 småttingar färdas. I Östergötland var barnen placerade bättre än på många andra håll. Av ettåringarna satt 100 procent åt rätt håll, bakåtvända. Tvååringarnas siffra var 88 procent men bara 60 procent av treåringarna satt bakåtvända.

– Oavsett om små barn sitter i framsätet eller baksätet ska de sitta bakåtvända. Många föräldrar monterar dessutom barnstolarna fel och sätter också barnen fel. Det är skrämmande hur mycket det slarvas, säger Lars Nordquist.

Och det stannar inte vid det. Ibland sitter barn obältade eller ännu värre, i samma bälte som en vuxen.

– Vid en krock i 70 km/h blir den vuxne tio ton tung och på andra sidan barnet finns bältet. I sådana fall dör barnet. I Östergötland har vi fått i uppdrag av landstinget att driva en kampanj och förklara hur barn ska sitta. Vi besöker barnavårdscentraler och informerar då personal och föräldragrupper, avslutar Lars Nordquist.