• Katarina Wändahl är kyrkoherde i S:t Johannes församling och har varit drivande under omorganisationen i Svenska kyrkan.
  • Det vackra triumfkrucifixet i Styrstads kyrka härstammar från 1200-talet.
  • Alla som döps i Styrstads kyrka får en plats på dopträdet. Vid årets slut bjuds alla nydöpta in på fest.
  • Idag är leder hon 26 personers arbete inom Svenska kyrkan i Norrköping.
  • Oftast är det maken Johan som står för matlagningen i hushållet.

Kyrkoherden i världens centrum

Katarina Wändahl har sedan barnsben haft en naturlig relation till Svenska kyrkan. Som liten följde hon med föräldrarna till kyrkan om söndagarna och hon började studera teologi i tidig ålder.

Familjen kommer ursprungligen från Stockholm, det är där Katarina Wändahl är född. När de statliga verken flyttade från Stockholm följde familjen med eftersom pappan var anställd av SMHI. Sedan dess har hennes bas funnits här i Norrköping. Idag lever Katarina med sin man Johan och barnen Melker och Algot i en charmig villa i Norrköping. Att vara präst och kyrkoherde innebär en vardag som för alla andra, barnen ska skjutsas till fritidsaktiviteter och däremellan ska hushållssysslorna utföras.

– Det brukar vara min man Johan som lagar mat. Han arbetar som lärare och även om han arbetar väldigt mycket har han mer tid än vad jag har över till sådana saker, säger hon.

Stor omorganisation

Idag arbetar hon som kyrkoherde i S:t Johannes församling och har varit med om stora förändringar under den tid hon varit där.

– Vi har utfört en stor omorganisation i Norrköping. Tidigare fanns det många små församlingar som nu slagits ihop till några få större församlingar, säger hon och menar att det finns såväl fördelar som nackdelar med systemet.

– Nu är det ju som det är, och jag kan tänka mig att vissa som gillade att arbeta i små grupper inte gillar den nya formen. Å andra sidan finns det andra som nu äntligen har fått kollegor inom samma yrke, det är positivt, säger hon. En annan positiv sak är att man kan kraftsamla när det gäller resurser.

Prästvigningen

När Katarina tog studenten väntade ett år på folkhögskola i Domkyrkotornet i Linköping. Efter det följde teologisk utbildning i Uppsala tills hon prästvigdes som 26-åring. Sedan dess har hon funnits inom kyrkans värld i Norrköping: i Klockaretorpet, Vilbergen, St Olai, och Styrstad. Det var i Styrstad som hon började arbeta som kyrkoherde.

– Folk har bilder av hur en kyrkoherde ska vara och se ut, många tänker sig nog att det är en mysig gammal man. Som kvinna och kyrkoherde stämmer man inte med hur schablonbilden ser ut. Man kan få både positivt och negativt bemötande. En del blir osäkra när deras bild av hur en kyrkoherde ”ska” vara inte stämmer medan andra istället blir positivt överraskade. Det här handlar om det första intrycket, när man träffar människor för första gången. När man lär känna varandra försvinner fördomarna.

Gillar coachning

– Att vara chef är en spännande utmaning. Jag gillar att coacha andra människor och se hur människor utvecklas. Jag tycker också att det är kul att strukturera upp saker, och det har jag verkligen gjort nu i och med omorganisationen, säger hon.

Idag leder hon arbetet för 26 personer, i en församling med 14 000 medlemmar.

– Det bor totalt 24 000 personer i vårt område men endast 14 000 är medlemmar, många av dem som inte är medlemmar är troende inom andra religioner. Vi har trots det många besökare på våra gudtjänster, särskilt S:t Johannes kyrka brukar vara välbesökt.

Vill vara delaktig

De kontorsförlagda arbetsuppgifterna har tagit överhanden för Katarina Wändahl, och hon hoppas på att kunna vara mer delaktig i församlingen framöver.

– Jag ska försöka ha fler gudstjänster eftersom jag vill vara närvarande i församlingen. Som det är nu går jag normalt sett i söndagsgudstjänsten, men då går jag privat. Det är trevligt att stanna på kyrkkaffe och prata med besökarna, många känner igen mig trots att jag har privata kläder på mig.

I familjen Wändahl är det inte något tvång att gå till kyrkan om söndagarna. Mycket annat står på schemat och maken Johan följer med när han hinner.

– Jag är inte så engagerad i kyrkan och har inga kyrkliga kopplingar men jag gillar kyrkans humanitära insatser. Dessutom har kyrkan ett stort kulturarv som ska bevaras, säger han.

Ser på serier

Ja, livet som kyrkoherde är kantat av såväl högtidliga gudtjänster som vardagscarbonara. Om kvällarna roar sig Katarina Wändahl liksom många andra med TV-serier.

– Det är skönt att koppla av med TV-serier, jag gillar de lite halvkomplicerade varianterna. Mina och Johans favoriter är Mad men, Sopranos, Game of Thrones, The Borgians och Girls, säger hon.

 

Citat: Folk har bilder av hur en kyrkoherde ska vara och se ut, många tänker sig nog att det är en mysig gammal man. Som kvinna och kyrkoherde stämmer man inte med hur schablonbilden ser ut.