Krönika vecka 49

Det finns ungefär 1 700 kommunala bolag i Sverige och en del av dessa finns i Norrköping. En grupp forskare har i en nyligen publicerad rapport undersökt vilka utmaningar som är förknippade med kommunalt ägande av aktiebolag. Studien heter ”Hur styrs och granskas kommunala bolag” och forskarna kommer från Centrum för kommunstrategiska studier vid Linköpings universitet.

I rapportens fokus står en pilotstudie av Norrköpings kommun men de slutsatser som dras är dock allmängiltiga för alla kommuner som äger aktiebolag.

De kommunala bolagen har en viktig samhällsekonomisk roll. Enligt vissa beräkningar omsätter de ungefär 200 miljarder kronor, sysselsätter omkring 48 000 personer och har ett sammanlagt värde på cirka 1 875 miljarder. Men tid efter annan ifrågasätts bolagen från fram för allt borgerliga debattörer och politiker. Studien fördjupar därmed underlaget för den nödvändiga diskussionen om hur kommunala bolag fungerar i en marknadsekonomi.

I likhet med de flesta av landets kommuner finns i Norrköping en koncentration av uppdrag till ett mindre antal av kommunens ledande politiker. I fallet Norrköping sitter en av fyra styrelseledamöter även i kommunfullmäktige; och dessutom sitter flera kommunstyrelseledamöter i moderbolagets; Rådhus AB s styrelse. Kommunfullmäktige har det yttersta ansvaret över kommunens bolagsstyrning och vidare har kommunstyrelsen sedan 2013 förstärkt uppsiktsplikt över bolagen.

För de fullmäktige- och kommunstyrelseledamöter som sitter i kommunala bolagsstyrelser innebär läget en potentiell lojalitetskonflikt: förutom att ha ägaransvar, ska de agera utifrån bolagets bästa. Det är denna konflikt som har processats i modern tid och fortsättningsvis måste hanteras i kommunala bolag.