• Hundratals personer slöt upp till fackeltåget under förra veckan. Foto: Kajsa Nilsson
  • Desireé Ljungcrantz var initiativtagare till fackeltåget. Foto: Kajsa Nilsson
  • Facklornas lyste varmt i vintermörkret. Foto: Kajsa Nilsson
  • Desireé Ljungcrantz med Rickard Eriksson från arrangörsgruppen. Foto: Kajsa Nilsson
  • Jonna Jensen var en av fem talare i Hörsalsparken. Foto: Kajsa Nilsson
  • ”Inga rasister på våra gator!” ljöd det från tåget som tog sig från Västgötebacken till Hörsalsparken. Foto: Kajsa Nilsson

Kärrtorp var en väckarklocka

Cirka 800 personer slöt upp till fackeltåg genom centrala Norrköping under tisdagen förra veckan. Ungdomar, äldre, barnfamiljer och kommunalråd, alla samlades för att visa sitt missnöje kring rasism.

Startpunkten för fackeltåget fick flyttas längre och längre ner i Västgötebacken allteftersom fler personer anslöt sig, antirasism är onekligen aktuellt i Norrköping. Promenaden ner för Västgötebacken avslutades med tal i Hörsalsparken där Rickard Eriksson, även han en av arrangörerna, Rickard Karlsson, Jonna Jensen, Jesper Lundby och Desireé Ljungcrantz talade om vikten av att ta kampen mot rasism.

Spreds på nätet

Samordnaren Desireé Ljungcrantz har ett förflutet som initiativtagare till Norrköping Pride och är just nu doktorand på Tema Genus vid Linköpings universitet. Intresset för tisdagens manifestation spreds via sociala medier.

– Det som hände i Kärrtorp ligger nog till grund för att det kom så många till fackeltåget. Det har poppat upp manifestationer runt om i hela Sverige. Det verkar finnas ett behov av att manifestera mot rasism. Kärrtorp var en väckarklocka, säger hon.

Börja med sig själv

Desireé Ljungcrantz menar att det gäller att börja med sin egen inställning och bemötande kring rasism för att få bukt med problemet.

– Man får börja med sig själv och i det lilla. Det känns bättre om man gör någonting för att bemöta rasism. Det kan handla om att ifrågasätta istället för att skratta åt rasistiska skämt, säger hon. Hon ser gärna att det blir fler manifestationer i Norrköping och att man strukturellt ändrar invanda föreställningar och arbetar med likabehandling både i skolan och i förskolan.

– Jag hoppas att det är andra som tar liknande initiativ. Det behövs partipolitiskt obundna träffar, tillfällen där man kan enas trots att man har olika syn på samhällets metoder och strategier, säger hon.