• Landskapsarkitekten Maja Pålsson berättar att kommunfullmäktige har som mål att alla Norrköpingsbor ska ha gångavstånd till ett grönområde. Foto: Emma Taube Sjöstedt
  • Folkparken ingår i kartläggningen. Foto: Emma Taube Sjöstedt

Invånarna påverkar grönområden, parker och torg

Nu kartlägger tekniska kontoret parker, grönområden och torg i Norrköping. Invånarna får möjlighet att vara med och påverka genom att bland annat svara på enkäter på Norrköpings kommuns hemsida.

Kartläggningen pågår till den 19 oktober och förutom enkäter så görs även observationer på plats. Utöver det kommer intervjuer att genomföras med 60 personer i olika åldrar.

– Vi har valt att bland annat intervjua skolklasser. Barn och unga använder ofta parker och grönområden men kommer sällan till tals i stadsplaneringen, säger Maja Pålsson, landskapsarkitekt.

Motverka bristen på grönområden

Resultatet av kartläggningen blir en sociotopkarta som kommer att användas som ett planeringsunderlag för kommunen. En sociotop är en plats för människor, en avgränsad plats där de kan vistas och göra olika aktiviteter och en sociotopkarta visar vilka sociotoper som finns i staden. Kartan visar även deras sociotopvärden, vilket är värdet på upplevelser eller aktiviteter som bad, bollsport, promenad, utsikt, picknick och fiske. De stadsdelar som är med i undersökningen är Fiskeby, Pryssgården, Enebymo, Marielund, Lagerlunda och Haga. Exempelvis kommer kartläggningen användas till att utveckla parker i och runt Haga samt Marielund, för att motverka bristen på grönområden.

– Kommunfullmäktige har som mål att alla Norrköpingsbor ska ha gångavstånd till ett grönområde, säger Maja Pålsson.

Målet är att i framtiden kartlägga hela Norrköping.

Första sociotopkartan i Norrköping

Maja Pålsson har tidigare kartlagt stadsdelar i Göteborg.

– Vi känner till att man har gjort sociotopkartor i Stockholm, Uppsala och Göteborg. Där har man är kartlagt hela städerna. I Norrköping har man inte gjort en sociotopkarta tidigare men vi har kartlagt våra parker och värderat dem på andra sätt. Det som är unikt för sociotopkartan är att vi frågar de som använder exempelvis parken, det tycker jag är styrkan - att så många människor som faktiskt använder platserna står bakom kartan, berättar Maja Pålsson.