• Getter är rymningsbenägna och geten Lakrits är bäst på det på gården Hejtorp. Här undersöks möjligheterna att ta sig över staketet. Foto: Leif Larsson
  • Här byggs en lokal för att kunna ta emot fikande och lunchande gäster. Vallhunden väntar på att få valla. Foto: Leif Larsson
  • En vaktget? Den här geten stod i alla falla en bit bort när de andra smaskade i sig löv och grenar som bjöds. Foto: Leif Larsson
  • En produkt på Hejtorp är getskinn. Gårdskatten är intresserad av skinnen. Foto: Leif Larsson
  • I Hejtorps Gårdsmejeri görs mellan 25 och 27 getostar av olika smak och konsistens. Foto: Leif Larsson
  • På Hejtorp fins 64 mjölkande getter. De ser väldigt olika ut men utseendet är inte viktigt, bara kvaliteten på mjölken. Foto: Leif Larsson
  • På Hejtorp finns en gårdsbutik som säljer ost, kött och skinn. Foto: Leif Larsson

Hejtorp var tidigt i gång med getost

På gården Hejtorp föds det upp getter som ger ost, kött och skinn. – Vi har 64 mjölkgetter, berättar Kristina Carlsson som driver Hejtorps Gårdsmejeri.

För några år sedan fanns det många färre getter i Sverige än i dag. Orsaken till ökningen är att både getost och kött från getter blivit mer populärt. Kristina Carlsson och maken Mathias var dock i gång långt före detta uppsving.

– I augusti firade vi tioårsjubileum av vårt mejeri, berättar Kristina.

På gården Hejtorp, någon mil söder om Finspång, är ost huvudprodukt. Här tas det fram 25-27 sorter. De är olika till både utseende, smak och konsistens.

– Det finns en ost för varje gom och det går att göra hur många olika sorter getost som helst, klargör Kristina.

Komplett verksamhet

Verksamheten runt getterna av svensk lantras är en komplett kedja. Djuren har idylliska hagar på Hejtorp att beta i och på sommaren agerar killingarna slyröjare på öar i St Anna skärgård. Foder som hö och ensilage tas fram på gården och här finns också en butik där både ost, kött och skinn säljs. Sedan ett par år har det blivit ännu mer av ett utflyktsmål. Bredvid butiken byggs en lokal där besökare kan förtära något.

– Förr var det inte lika stort intresse av att besöka gårdsbutiker som i dag. Så nu skaffar vi en plats där man kan sitta ner, fika, äta lunch och kolla in omgivningarna. Tanken är att utveckla det och ta emot fler grupper i buss, förklarar Kristina.

I mars ökar intensiteten i rörelsen då killingarna föds. Mjölkningen av getterna startar och håller på september ut.

– Varje år blir det omkring 120 killingar, cirka 100 slaktas och en del behåller vi. Köttet säljer vi i köttlådor och även på Bondens marknad. Skinnen från djuren är olika och sedan intresset för kött ökat har vi skaffat en köttrasbock till en del getter och deras skinn blir fint, vitt och kort, berättar Kristina.

Vågar äta kött

Hon berättar om sina tankar kring osten och köttet.

– Jag säljer osten till restauranger som värdesätter en bra närproducerad ost och som kan berätta om den. I planerna finns inte att sälja till affärer. Köttet är mycket mer efterfrågat nu. Förr ville inte restauranger ha killing på menyn och privatpersoner ville inte äta getkött. Nu vågar man och tycker att det är gott, upplyser Kristina.

Getter är intelligenta och nyfikna djur som ständigt har egna idéer. Inte minst att rymma tycker de är skoj. Att stängsla in dem är det svåraste i skötseln.

– De gillar blad, barr och bark och även om de har gräs att äta så kan de få för sig att vilja äta hallonsnåren i vår trädgård eller grannens buskar. De kan bryta ned staket för att ta sig ut. Det finns också vildsvin i området och ibland trycker de sönder staket och så är getterna lösa igen. När sjön Dovern här intill haft lågt vattenstånd så har getterna också tagit sig ut runt staketet som gått fram till sjön. Jag har vallhundar som hjälper mig annars skulle det inte gå. Man ska inte tro att när man stängslat att det är klart, det är ett ständigt återkommande jobb, redogör Kristina Carlsson som från början var ingenjör men bytte spår sedan hon gått en ystningsutbildning i Östersund.