• Hanna Odengrund lotsar fartyg in i Norrköpings hamn. "Jag har världens bästa jobb", säger hon. Foto: Tina Andersson
  • Ett halvt dygn i förväg får Hanna Odengrund veta när fartygen väntas behöva hennes lots ut ur eller in i hamnen. Foto: Tina Andersson
  • Hanna Odengrund lotsar fartyg in i Norrköpings hamn. "Jag har världens bästa jobb", säger hon. Foto: Tina Andersson
  • "A perfect September morning, cruising through the archipelago with Newyorker." Foto: madam_pilot

Hanna är fartygens madam

Stora fartyg och böljande hav. Norrköpingsbon Hanna Odengrund har seglat på de stora världshaven och sett världen. Det är där, utelämnad till vädret, havet och till sig själv som hon känner den totala friheten. Numera lotsar hon de internationella fraktfartygen in i och ut ifrån Norrköpings hamnar och är en av få kvinnor i branschen.

Hon beskriver sig själv som orädd och när hon under intervjun svarar på frågan om hur arbetet för en lots kan te sig under ett arbetspass, en becksvart natt, är det inte svårt att förstå hur nödvändig just den egenskapen är. Men vi backar bandet till mitten på 1990-talet och Berzeliusskolan i Linköping där valet för vidare utbildning skulle tas.

– Jag stod framför de stora facken hos SYO-konsulenten och bläddrade bland olika yrken. Jag tyckte att sjökapten lät intressant, minns hon.

Känner lugn

Valet var inte helt onaturligt för Hanna som läste på det naturvetenskapliga programmet. Barndomens oändliga sommarlov spenderades hos farmor och farfar i Oskarshamn, tillsammans med alla kusinerna.

– Vi seglade, fiskade och höll på med olika vattensporter. Vatten har liksom trollbundit mig sedan jag var liten. Det är där jag trivs som bäst, det ger mig lugn, säger hon.

Snart hade hon påbörjat den fyra år långa Sjökaptensutbildningen vid högskolan i Kalmar, som följdes av en 36 månader lång lärlingsperiod där hon arbetade som styrman på bland annat tankfartyg, ett rorofartyg som fraktade bilar mellan Sverige och USA och på en färja mellan Sverige och Tyskland. En tid där hon fick se världen och upptäcka nya platser. Men även om hon älskar livet till havs så beslutade hon efter ett snabbt avancemang inom yrket att gå i land redan som 29 åring.

– Det är en tidig ålder att gå i land, men vi ville bilda familj och då fungerar det inte att vara borta flera veckor i sträck. Att bli lots gav mig möjligheten att jobba på hemmaplan.

Stort ansvar

Som lots är det hon som hjälper fartyg att navigera genom svåra passager och manövrerar dem till och från hamnarna. Befälhavaren ombord har alltid ansvaret för fartyget men som lots står hon för rådgivning och expertkunskaper, som exempelvis lokalkännedom kring fartygets framfart och säkerhet i farleden. Fartygen som ska in i Norrköpings hamn väntar cirka åtta sjömil från Oxelösund, där Norrköpings lotsstation finns. En lotsbåt kör Hanna ut till fartyget där hon tar sig ombord.

– Det tar ungefär 45 minuter beroende på väder. Från båten klättrar jag upp för en repstege på utsidan av fartyget och kliver ombord, berättar hon som den mest självklara sak.

Natt som dag, oavsett väder och vind. Uppgiften är inget för den harige.

– Annars hade det inte funkat, skrattar hon, men lägger till att säkerheten alltid går först.

– Blåser det för kraftigt får vi helt enkelt vänta ut ovädret, säger hon och minns egentligen bara en enda olycka då hon slagit i huvudet under hög sjögång.

"Som ett väsen"

Som kvinna och lots är hon ett udda inslag inom sjöfarten. Bara fem av Sveriges cirka 200 lotsar är kvinnor.

– Jag blev snabbt medveten om hur få vi är i branschen, men det är inget som jag tänker särskilt på.

Hon möts oftast av leenden. Det ryktas om henne bland besättningarna som anlöper till Norrköping.

– "Du är som en enhörning, ett sagoväsen" var det en som sa, berättar Hanna och skrattar åt liknelsen, innan hon fortsätter:

– Det är kul om jag gör dem glada, men hur jag väljer att hantera ett visst bemötande på grund av mitt kön är upp till mig. Varje fartyg har sin kultur som jag måste anpassa mig efter och då spelar det ingen roll om jag är man eller kvinna. Jag vill vara professionell, säger hon.

Under ett arbetspass kan det komma så många som 12 fartyg på ett dygn, något som Hanna beskriver som att byta arbetsplats flera gånger om dagen.

– Jag måste alltid förhålla mig professionellt när jag går upp på kommandobryggan.

Visar sin vardag

Hon navigerar efter elektroniska sjökort, kaffekoppen har hon alltid i handen.

Både små och stora båtar lotsas in i Norrköping. De små går ända in i Inre hamnen, båtarna som mäter 160 meter eller mer anlöper till Pampushamnen där containrarna lossas med tyngdviktskranar.

Genom instagramkontot madam_pilot delar hon generöst med sig av sin vardag som lots på den svenska ostkusten. Kontot samlar människor inom samma yrkesgrupp från när och fjärran, men också andra som är intresserade av sjöfart.

– Intresset för vad vi gör är stort, men här kan vi inom yrket diskutera yrkesliv, hur vi pusslar ihop vardagen med familjen, stort och smått.

Med sina bilder visar hon också upp en stor del av Norrköpings historia, som hon tycker blir allt mer anonym i och med de infrastruktursatsningar som sker i Inre hamnen.

– Jag har världens bästa jobb och hamnen är min arbetsplats, den vill jag såklart värna om.

 

Hanna Odengrund

Ålder: 38 år

Familj: Man och två barn

Bor: Norrköping

Kuriosa: Spelat rugby och varit fridykningsinstruktör

Dröm: Att göra en flera månader lång resa tillsammans med min familj, till Australien eller Peru.