• Sedan 2008 arbetar Carina Milde med att förvalta satirtecknaren Ewert Karlssons samlingar. Foto: Kajsa Nilsson
  • Att hjälpa andra är viktigt för Carina Milde som gärna åker ut med mat och kläder till behövande. Foto: Kajsa Nilsson

Ger av sitt liv till behövande medmänniskor

Politiken har alltid funnits med i Carina Mildes liv och trots att hon inte engagerar sig i någon organisation har hon lätt för att ryta ifrån om något inte är som det borde. Efter att ha varit igenom en tuff period med sjukdom tog hon sig tillbaka och lärde sig att läsa och att gå igen. Nu gör hon vad hon kan för att hjälpa andra vid sidan om tjänsten som intendent på EWK-museet i Norrköping.

I jobbet som intendent för EWK-museet i Norrköping kretsar dagarna mycket kring politik. Museet är inte bara plats för satirtecknaren Ewert Karlssons samlingar utan också centrum för politisk illustration. Sedan museet öppnade 2009 har Carina Milde projektlett många utställningar som tilltalar både vuxna och barn. Ett slående exempel är 2012 då museilokalen förvandlades till Mumindalen för att belysa Tove Janssons arbete med politisk illustration och hennes sätt att väva in kommentarer om samtida politiska händelser i sitt barnboksförfattande.

Själv har Carina Milde aldrig ägnat sig åt konstnärskap. Den biten sköter partnern Eva Cederwall. I stället ägnar hon sig åt att pyssla under namnet Frukollektivet som hon har tillsammans med kompisen Mia Sas. De brukar vara med på hantverksmarknaden i kulturkvarteret Hallarna och säljer hempysslade tavlor med feministiska budskap.

Lämnade Pride

I anslutning till den första upplagan av Norrköping Pride 2009 blev Carina Milde inplockad i organisationen och där har hon stannat tills i våras och lyft frågor om genus, klass och hbtq. Nu har hon dock satt punkt.

– Ideella föreningar är beroende av personer som orkar sitta i styrelsen och orkar driva allt, ha koll på pengarna och få blodsmak i munnen. Jag är 43 år och det finns jäkligt mycket friskt hos dem som är 23. Jag orkade inte riktigt sista tiden i Pride, nu vill jag bara vara flata. Jag kommer ändå in på de frågorna genom mitt arbete. Här har vi genus, etnicitet, klass och sexuell läggning som våra kärnvärden och det är också perspektiv som ständigt återkommer i våra utställningar som en självklarhet.

Handlar med hemlösa

Sedan i början av året är hon inte knuten till någon organisation men åker däremot gärna ut med mat och kläder till personer som behöver det som mest.

– Det finns så många fantastiskt modiga personer som sitter utanför våra mataffärer just nu och jag har lärt känna några stycken. Det går inte att bara gå förbi. Jag har till exempel lärt känna Sascha som sitter utanför Ica Maxi. Hon har sin syrra och sina två pojkar här och vi brukar gå in och handlar lite i affären så att hon får med sig mat hem. Jag varit i kontakt med Papperslösa.se för att verkligen veta hur man ska göra om någon behöver sjukvård. Sedan har jag samlat in kläder så att det finns till henne och hennes syster och de två barnen. Har jag råd att köpa en ny t-shirt och nya sandaler så har jag råd att köpa mat till de här människorna.

Trots att det nog för många är en behjärtansvärd handling har hon stött på hårda ord från sina medmänniskor.

– Det sprids en uppfattning om att det handlar om organiserad brottslighet och det finns även en misstänksamhet kring vem som egentligen får pengarna. Somliga säger att personerna borde ha stannat hemma och sparat pengarna som det kostade att resa hit. Andra säger att det är EU:s problem men senast jag kollade är vi med i EU.

”Gå och rösta!”

– Jag kan förstå folk som undrar om pengarna de sätter in till Greenpeace verkligen kommer fram, och att de tvekar att ge. Men det som är ett faktum är att Sascha 32 år är här och nu, hon är inte ett kontonummer. Det är frågan om medmänsklighet. Till och med människor som jag inte känner hör av sig till mig för att de har förstått att jag samlar in kläder och de vill hjälpa till. Jag gör inget som är så märkvärdigt, det är bara att ingen tar sig an dem.

För att råda bot på den olyckliga situationen har Carina Milde en stark uppmaning till alla, nämligen att pallra sig ut den 14 september.

– Gå och rösta! Det är en sådan ynnest att få leva i en demokrati och att få lägga sin röst. För mig är det en solidarisk handling och jag tycker att man borde skämmas om man inte gör det.

Även i yrkeslivet kommer frågan om bistånd upp, Ewert Karlsson har belyst ämnet i flera teckningar och just nu pågår arbete med en ny utställning som tar upp biståndsfrågan. Tanken är att utställningen ska visas någon gång under 2015 eller 2016.

– Det är bland annat sådana frågor som EWK har koncentrerat sig mycket på. Just nu funderar vi på en ny utställning som tar upp biståndsfrågan, där fokus på hemlösa och EU-migranter kommer upp. Många ställer sig frågan om vem det egentligen är som får pengarna och vilka organisationer som når fram. Det är en ren fråga om demokrati eftersom bistånd kommer från skattepengar. Våra skatter är ett kollektivt ansvar och vi röstar fram personer som bestämmer var pengarna ska gå.

Satt i rullstol

Att hjälpa andra blev ännu viktigare för Carina Milde efter att hon själv varit dålig. Det var en maginfluensa år 1997 som var starten för den allvarliga kroniska blödarsjukdomen som kräver att hon än i dag får gå på regelbundna behandlingar på sjukhuset. Under två år satt hon i rullstol men kunde till slut lära sig att gå igen. Det var jobbigt att lära sig att gå igen men att lära sig att skriva och läsa igen var värre.

– Det var det tuffaste, jag som alltid har älskat att skriva och läsa. Det är en traumareaktion som gjorde att jag tappade det men till slut knäckte jag koden. Då började jag skriva dagbok.

Det verkliga erkännandet kom när hon blev antagen till kulturvetarprogrammet på Linköpings universitet år 2002.

– När jag fick resultatet från första tentan och insåg att jag blivit godkänd brast det för mig. Mina kompisar pratar fortfarande om hur jag satt på knä i korridoren med tentan i handen och grät av lycka.

Efter kulturvetarlinjen har hon hunnit med att undervisa en hel del på universitetet. Det började faktiskt redan under studietiden med föreläsningar för de yngre årskurserna. Sedan fortsatte jobbet som lärare i konstvetenskap och visuell kommunikation, bland annat på grafisk design och kommunikation-programmet på Campus Norrköping. I dag föreläser hon knappt någonting, arbetet på EWK-museet tar upp all arbetstid.

– Jag jobbar 80 procent och försöker att vara ledig varje fredag men det är svårt att släppa jobbet. Det är ju så kul när alla är så engagerade, utbrister hon.

Fakta Carina Milde

Ålder: Fyller 44 år den 10 september

Gör: Startade och driver EWK-museet på Arbetets museum sedan 2008.

Bor: I villakollektiv med två (ibland fyra) vuxna och två (ibland fyra) barn i Karlshov i Norrköping.

Familj: Partnern Eva Cederwall, sambon Mia Sas och hennes två barn Majken och Uno, brorsan Otto Milde, svägerskan Liv och syskonbarnet Folke och boxerflickan Jingo.

Drömprojekt: ”Jag är förtjust i Shaun Tans surrealistiska miljöer och jag skulle vilja bygga upp hans miljöer tredimensionellt och göra en utställning helt utan text.”

Akilleshäl: Kattbilder på internet.

Citat: Det finns så många fantastiskt modiga personer som sitter utanför våra mataffärer just nu och jag har lärt känna några stycken. Det går inte att bara gå förbi.