• Enligt rekordgenerationen är man gammal på riktigt när man inte längre klarar sig själv. Vad gör vi då? Det har Mats Olsson forskat om. Foto: Rama Gerges

FoU banar för en ny äldreomsorg

Vår framtida äldreomsorg ställer andra krav än dagens. Olika generationer har olika förväntningar på vad som väntar dem på ålderns höst. Femtiotalister har ett lågt förtroende för äldreomsorgen: endast 36 procent litar på att äldreomsorgen tar hand om dem när de behöver det.

Förra veckan ordnades en FoU-dag i Linköping. Där presenterade Mats Olsson sin rapport ”När man blir gammal på riktigt” där han tillsammans med Kairos future har undersökt framtidens åldrande och äldreomsorg i Sverige. Han är projektledare för långtidsstudien om morgondagens hälsokonsument som startade 2007 och beräknas pågå fram till valrörelsen 2014.

Fokus ligger på den så kallade rekordgenerationen, födda 1945-1954, och hur de ser på sitt åldrande med sikte på år 2030 i ett åldrande samhälle med tuffare kalkyl och många nya frågor – en tuff utmaning. Vem gör jobbet, behövs folk utifrån? Och vem ska betala?

– Dagens unga präglas av en osäker arbetsvärld. Vi kommer att få en ny sorts äldre med helt andra förväntningar än tacksamhetsgenerationen, födda före 1921. Hur ska vi kommunicera med touch screen-generationen?, frågar han sig. Digitala medier kan fungera som en generationsbrygga.

Vårdas värdigt

Rekordgenerationen vill gärna ha en hög ålder men 7 av 10 vill inte bli riktigt gamla. Undersökningen visar att den värsta farhågan är att ”bli som ett kolli”; att inte kunna ta hand om sig själv och vårdas på ett ovärdigt sätt. De är rädda för att inte kunna göra allt spännande de vill, att inte orka med vardagen eller att vara till besvär för familjen. Döden och efterlivet är de minsta orosmolnen. Fokus hos rekordgenerationen ligger inte på att kunna överleva, utan att kunna få leva.

– Tryggheten finns hos barnen och den egna kunskapen och självkänslan. Det viktigaste är att behålla värdighet och integritet och få tillgång till bra sjukvård.

Robotar tar över?

Mats Olsson tror att den framtida sjukvården till stor del bedrivs över digitala nätverk. Morgondagens äldre kommer på så vis kunna bo kvar längre, med specialister och husläkare som övervakar dem via sensorer och datorer.

– Globalisering och digitalisering är ett faktum. Bransch efter bransch går igenom förändringar, och det blir ett paradigmskifte även på vårdarenan. Vi rustar för nätsjukvård. I USA är de på gång att lägga in sensorer i hjärtats kranskärl som läses av via appar och sensorer. Det blir tryggare för dem att klara sig hemma då. Hjärtsvikt är också enkelt att avläsa innan det blir riktigt riskabelt.

Bo i kollektiv

Det är svårt att säkerställa att alla blir nöjda. Hälften önskar bo hemma, 30 procent vill bo på äldreboende, 10 procent drömmer om en liten lägenhet och mindre än fem procent vill bo med vänner när de blir gamla.

– Omsorgen har många händer. Vi vill förstås inte bara ha teknik, vart tar då människan vägen? Undersökningen visar på en kontrast mellan teknikpositiva chefer som möter mindre positiv vårdpersonal. En del pratar om robotar som sällskap och videokameror i bostaden... Man ska inte glömma hur viktigt det är att ta vara på de anhörigas biståndsvilja.

Det är också nödvändigt att olika aktörer samverkar, och att en medborgardialog är aktiv.

– Det här var intressant. Tekniken är en del av framtiden. Vi ligger inte längst fram i Sverige, men samspelet mellan teknik och människa kommer helt klart mer och mer, säger äldreombudsmannen i Linköping Maria Lindahl, som lyssnade på föreläsningen.

Mats Olsson har medicinsk grundutbildning med idrottsmedicinsk profil och har under många år haft förtroendeuppdrag i Svensk idrottsmedicinsk förening. Han har även studerat ledarskap i England och USA samt verksamhet och IT.