• Erika Pohjanen kommer från Kiruna men är nu bosatt i Norrköping där hon trivs väldigt bra.
  • Jämställdhetsfrågor har alltid funnits med henne. Redan i lågstadiet såg hon hur pojkar och flickor behandlades olika.
  • Erika var en av initiativtagarna till att Hallongrottans vänner startade i Norrköping.
  • Just nu håller Erika på med en rapport om hur näthat via sociala medier ska hanteras.

Feministen från norr har landat i Norrköping

En vecka innan artonårsdagen packade hon ihop livet i Kiruna och begav sig ner mot Norrköping – sedan dess har hon stannat. Erika Pohjanen upptäckte de könsbundna orättvisorna redan som lågstadiebarn och har sedan dess gjort stora insatser för att jämna ut klyftorna och för att föra fram kvinnor i sammanhang där män ofta lämnas oförtjänt företräde.

- I min lågstadieklass placerades vi varannan flicka, varannan pojke och jag reagerade på det. Förhoppningsvis har systemet där lärare använder flickor för att lugna ner pojkar försvunnit från många skolor men på min lågstadietid var det vanligt, säger hon. Vid den tidpunkten hade hon inte ord för att beskriva det hon reagerade på, det kom senare.

- Under högstadiet föreslog jag för min SO-lärare att vi skulle få in jämställdhetsdiskussioner på schemat men det enda vi fick var en genomgång av kvinnors kamp för rösträtt från 1981. Efter det valde jag att starta en jämställdhetsförening tillsammans med en kompis.

Hallongrottans vänner

Väl nere i södra Sverige var hon en utav initiativtagarna till den queerfeministiska föreningen Hallongrottans vänner i Norrköping.

- Jag och några vänner letade efter föreningar som diskuterade genusfrågor, men vi hittade inga. Vi tog kontakt med bokaffären Hallongrottan i Stockholm och de var precis i färd med att starta upp en riksorganisation och då passade vi på att starta föreningen i Norrköping.

Intresset var större än väntat och cirka 30 personer dök upp på det första informationsmötet.

- Vi är en platt organisation där man får arrangera vad man vill i Hallongrottans vänners namn, bland annat har ett par tjejer valt att starta en festival.

I helgen är det dags för Bråvallafestivalen och för att ge ett alternativ till den mansdominerade scenen skapade föreningen en egen festival som gick av stapeln i mitten av juni. Under festivalen Alternativet, som anordnades på kårhuset Trappan, bokades artister som annars är underrepresenterade på de svenska festivalerna.

DJ-karriär

Erika har själv gjort karriär som musiker genom att hon representerar ena halvan av DJ-duon Those Dancing DJ:s. Förutom en spelning under Alternativet har hon fått spela skivor betydligt längre bort hemifrån.

- Jag fick faktiskt göra en spelning under tiden som jag var på praktik på Sveriges generalkonsulat i New York, det var kul! Tyvärr kunde inte båda vara med då så jag körde själv, säger hon medan vi är på väg upp i Strykbrädan, det hus som har fått agera lokal till hennes senaste projekt.

- Jag har tillsammans med min gamla klasskompis Louise Berg påbörjat ett projekt där vi ska skapa en rapport kring näthat, och då håller vi till i Startups lokaler här i Strykbrädan, säger hon.

Duon har arbetat tillsammans i tidigare projekt, bland annat med utställningen Excite Me som handlade om feministisk pornografi. Förutom detta har Erika en väl tilltagen meritlista med erfarenheter av olika utställningsproduktioner och som föreläsare, alltid med genus som röd tråd.

Rapport om näthat

Näthat gestaltas i olika former och har onekligen varit ett hett debattämne på senaste tiden.

- Målet är att vår rapport ska kunna ligga till grund för framtida diskussioner. Vi ska framför allt titta på näthat via sociala medier, till exempel Facebook. Meningen är att vi ska se om det finns någon strategi som företag och organisationer kan använda sig av för att minska näthatet. Idag finns det organisationssidor som fungerar som portal för trakasserier. Eftersom många organisationer är osäkra på hur de ska hantera detta är vi intresserade av att se vilken metod som är bäst för att bli av med trakasserierna.

Ett ovanligt sommarjobb kan man kanske tycka, men är man i Erika Pohjanens skor är det ingen omöjlighet. I höst fortsätter hon sin masterutbildning i Kultur- och mediegestaltning samtidigt som hon fortsätter arbetet med rapporten och har därtill en halvtidstjänst som kommunikatör. Hur hon orkar med alla projekten är en gåta. Med ett stort engagemang kommer man helt enkelt långt.

 

Citat:

Under högstadiet föreslog jag för min SO-lärare att vi skulle få in jämställdhetsdiskussioner på schemat men det enda vi fick var en genomgång av kvinnors kamp för rösträtt från 1981.