Fast i Googlebubblan

Adaption kallas det visst när vi gradvis och omedvetet reagerar på retningar och vänjer oss vid en process som får oss att tänka på ett annat sätt än det vanliga sättet. Kan det vara så att vi i Sverige håller på att vänja oss vid att bli främlingsfientliga och inte se till vad som är bäst för oss på lite längre sikt?

Arbetslösheten, överskott på män och rädsla gör att vi reagerar med ryggmärgen istället för att analysera och behandla verkligheten på ett mer intelligent sätt. Den senaste folkförflyttningen är ett exempel på hur ett mänskligt beteende kan bli självdestruktivt och inhumant. Att vara mot asylrätt och att ta emot flyktingar som flyr undan krig verkar tyvärr vara det normala i dag. Vi utgår ifrån att det är normalt att helt assimileras i det nya land som man kommer till; ”Ta seden dit man kommer” som det brukar heta.

Osanning blir doktrin

Journalistiken är på reträtt och det beror bland annat på att det snabba informationsteknologiska flödet ledde till mycket flum och diverse missuppfattningar om  att varenda människa kan agera som en journalist med ett publicistiskt uppdrag. Så är det ju inte. Facebook, Instagram och andra mer eller mindre narcissistiska IT-kanaler används i dag som informationskällor och vad än värre är att många i dag har Avpixlat och andra obskyra källor som sanningssägare.

Journalistiken har lite grann sig själv att skylla. Vi sitter i våra Googlebubblor och följer ofta efter varandra i en ”mainstreamjournalistik” som inte överraskar eller lockar någon bredare allmänhet till läsning. Men vi har ett utgivarbevis och följer Tidningsutgivarnas egna hårda pressetiska regler vilket inte de flesta bloggare och amatörjournalister bryr sig om.