• Elsie Mantefors från Naturskyddsföreningen i Söderköping arbetar för mindre miljögifter i förskolorna. Här visar hon rapporten som föreningen kom med efter att ha inventerat 100 förskolor i landet. Foto: Leif Larsson

Elsie kämpar för giftfria förskolor

I vår kontrolleras hur mycket miljögifter det finns i elva förskolor i Söderköping. Naturskyddsföreningen utför arbetet. – Miljögifter hör inte hemma i förskolans värld, poängterar Elsie Mantefors, ledamot i styrelsen i Naturskyddsföreningen i Söderköping.

Naturskyddsföreningen startade i fjol projektet Giftfri förskola där 100 förskolor i landet inventerades. Elsie Mantefors tyckte det var en bra idé att även göra i Söderköping. Så i vår har en studiecirkel anordnats där deltagarna, en del involverade i förskolor, diskuterat förskolornas mat, leksaker, golv och väggar, utemiljö och hygien. Nu väntar en inventering av de elva förskolor som visat intresse.

– Vi undersöker vilka ämnen med miljögifter som finns där, sammanställer materialet och berättar för förskolorna vad vi hittat. En del saker går att åtgärda direkt, andra tar tid, förklarar Elsie Mantefors.

För det finns gifter i förskolorna. Ftalater finns i PVC-golv i badrum och toaletter och kan finnas i leksaker av plast. Ftalater kan vara hormonstörande.

– En bra regel kom 2013 där exempelvis leksaker ska ha EU:s CE-märkning för att vara godkända. Men fortfarande tillåts 0,1 procent farliga ämnen. Jag misstänker att kemikalielobbyn fått igenom det. EU har inte lyckats fullt ut med lagstiftningen, säger Elsie Mantefors.

Påverkar på sikt

Hon berättar om den gigantiska mängd kemikalier som finns i världen. EU har registrerat 150 000 stycken. På ett år tillverkas 400 miljoner ton kemikalier i världen.

– De flesta av dem vet vi inget eller väldigt lite om. Här bör försiktighetsprincipen gälla, ämnet ska räknas som farligt tills motsatsen är bevisad.

Elsie Mantefors påpekar att miljögifter inte syns och inverkan är sällan omedelbar.

– Men gifterna påverkar på sikt och inte minst på barn som är känsliga under uppväxten. Det finns misstankar om att sådant som ADHD har koppling till miljögifter. Gifterna har också en cocktaileffekt. Flera tillsammans påverkar mer än var och en gör för sig.

På EU:s kandidatlista finns 140 ämnen som kan tänkas vara farliga för människor. Arbetet med att eliminera de farliga ämnena tar tid. Nya rön poppar ständigt upp.

– För två år sedan undersöktes skor i plast och i 70 procent av dem fanns en viss ftalat. Den är förbjuden nu, men det här upptäcktes alltså så sent som 2012. Många saker och ämnen är inte undersökta ännu och ingen vet hur skadliga de är.

Ger sig inte

Elsie Mantefors blev intresserad av miljöfrågor efter att ha gått en miljövårdskurs på 1970-talet. Hon har sett vad kemikalier kan ställa till med och ville göra något i Söderköping.

– Det här med miljögifter är viktigt och vi vill göra frågan mer synlig. Vi ska också försöka påverka politikerna i deras beslut, säger hon.

Hon kan tänka sig att fortsätta arbetet i höst med en ny cirkel i ämnet miljögifter i förskolan. Om fler av de uppemot 30 förskolorna i Söderköpings kommun visar intresse.

Hon konstaterar att konsumenter har stor makt och genom att inte köpa sådant som har gifter i sig så ger det en signal till marknaden att den måste ändra sig. Att göra förskolan och andra miljöer helt giftfria är förstås ett svår uppgift. Men Elsie Mantefors är optimist och ger sig inte.

– Det gäller att börja någonstans, påpekar hon och lever som hon lär.