• Katri Frankenstein och Loviisa Lundberg och deras medstudenter söker kvinnor med förlossningsdepression till en studie som på sikt ska kunna utveckla vården. Foto: Julia Kimell

Efterlyser kvinnor med förlossningstrauma

En förlossning tar alltid på krafterna, men det är inte alla som känner något glädjerus när barnet väl har kommit till världen. Tvärtom är psykisk ohälsa i samband med förlossning ett undangömt och tabubelagt fenomen som är vanligare än många tror. LiU är framstående när det gäller internetbaserad terapi och nu efterlyses deltagare till en nätstudie.

Katri Frankenstein och Loviisa Lundberg går sista terminen på psykologprogrammet på LiU. Inom ramen för ett forskningsprojekt drivet av bland andra överläkaren och specialisten i gynekologi Katri Nieminen, professorn i psykologi Klaass Wijma och Gerhard Andersson som är psykoterapeut och pionjär inom självhjälpsbehandling över internet driver de en nätstudie som ska hjälpa kvinnor med förlossningstrauman.

– Det finns uppenbara brister i vården i dag. Få kvinnor får den hjälp de verkligen behöver och mår psykiskt dåligt efteråt. Ur vårdens perspektiv kan förlossningen anses vara lyckad men för kvinnan kan det vara skrämmande att till exempel tappa kontrollen. Hon kan uppleva att ingen lyssnar eller vara rädd för sitt eget eller barnets liv, säger Katri och Loviisa.

Botad av internet

Med en textbaserad internetbehandling över nätet där KBT (kognitiv beteendeterapi) ligger till grund ska förhoppningsvis fler vända sin psykiska hälsa på rätt köl. Behandlingen tar åtta veckor och är lik en vanlig samtalsbehandling. De får läsa textavsnitt och göra övningar, med stöd av en personlig behandlare. Allt sker förstås anonymt i ett slutet kontaktbehandlingssystem.

– Fördelen med internet är att inte behöva ta sig till en mottagning. Man kan delta när som helst på dygnet, eller passa på när barnet sover. Dessutom kan det kännas pinsamt att möta en psykolog, det är lättare att skriva ner sina tankar i hemmiljö även om det förstås finns de som hellre träffar en terapeut öga mot öga.

Ungefär 1-2 procent av de förlösta kvinnorna drabbas av posttraumatisk stressymdrom, men mörkertalet är stort och många faller mellan stolarna. Steget är stort att ta kontakt med vårdcentral, psykiatri eller mödravårdscentral. Psykiska besvär uppfattas ofta som tunga.

Ett oväntat kejsarsnitt eller användning av sugklocka brukar medföra ännu fler negativa intryck än en vaginal förlossning.

– Kvinnan förväntas vara glad för barnet, om inte känner hon skam över att vara arg och missnöjd. Det är jättevanligt att inte våga säga hur man mår. Det är tabubelagt redan med fysiska skador, och de psykologiska ärren uppmärksammas ännu mindre. De här berättelserna måste också få finnas.

Våga se andra

Många har redan anmält intresse till studien, men ju fler deltagare de får desto mer tillförlitliga blir ju forskningsresultaten. Målet är att kvinnorna ska våga skaffa barn igen, kunna prata med andra om sin förlossning och kunna se andra gravida utan att må dåligt.

– Vårt mål är att behandlingen ska kunna användas i den traditionella vården på sikt. Det känns bra att kunna göra ett examensarbete som gör skillnad, avslutar Katri och Loviisa. Även medstudenterna Ulrika Persson och Kamilla Larsson driver studien.

Här kan man anmäla sig till studien: laura.iterapi.se - liknande behandlingar har visat sig vara effektiva.