• Tomas Åkerberg tränar skott inför avslutningen av basketsäsongen som kan ända i guld för Norrköpings Dolphins rullstolslag. Foto: Leif Larsson
  • Tomas Åkerberg har spelat rullstolsbasket i snart 30 år. Snart vankas SM-slutspel för honom och hans lag Dolphins. Två år i rad har det blivit silver, nu är målet guld. Foto: Leif Larsson
  • Coachen Åke Björck och spelaren Tomas Åkerberg tror på god chans att återerövra titeln som Sveriges bästa lag i rullstolsbasket. Foto: Leif Larsson

Dolphins rullstolslirare vill ta tillbaka SM-titeln

Två år i rad har Dolphins rullstolsbasketlag tagit SM-silver. Nu är målet att återerövra guldet. – Vi har absolut en bra chans, fastslår Tomas Åkerberg, forward i laget.

Norrköpingsgänget innehåller 12-14 spelare med ett rejält åldersspann. Den yngsta är 15 år och den äldsta runt 50. Laget har varit i final i svenska mästerskapen sex år i rad och åren 2008-2011 blev det fyra guld på raken. De två senaste säsongerna har laget förlorat finalen mot Norrbacka Akropol från Stockholm.

– De har sju landslagsmän så visst blir det svårt att slå dem. Men visst kan vi vinna, konstaterar Åke Björck, coach i Dolphins.

SM-slutspelet avgörs helgen 5-6 april hemma hos Akropol. Fyra lag gör upp om titeln. Det två första lagen i serien, Dolphins och Akropol, möter antingen trean eller fyran, Malmö och Nacka, i semifinal. Den spelas i en match, liksom finalen. Dolphins och Akropol är favoriter att nå slutmatchen.

– Om vi möter Akropol i finalen så måste vi ha en bra dag för att slå dem. Men målet är guld, det är det alltid, säger Tomas Åkerberg optimistiskt.

Roligt att träna

Han har varit med i sporten ända sedan mitten av 1980-talet. År 1989 började han spela i klubblag och kom samma år med i landslaget som spelade EM. Ända sedan dess har Tomas tillhört eliten och spelat i Linköping, varit proffs i Italien i fyra år och lirat i Dolphins i tio år. I år fyller han 46 år och hänger fortfarande med.

– Jag lever på rutin och fortsätter att kämpa. Men jag vill inte stå i vägen för duktiga yngre spelare. Det är skoj att träna men annat runtomkring, som resorna, är inte lika roligt. Vi får se hur det blir framöver, säger Tomas.

För att få delta i svenskt seriespel i rullstolsbasket behöver man inte ha något handikapp. Däremot krävs det på landslagsnivå och i internationellt spel. Då är kravet att man har ett fysiskt hinder som göra att man inte kan spela vanlig basket.

Ungefär samma regler

Rullstolsbasket har liknande regler som reguljär basket. Ett och annat skiljer sig. Som att man får dribbla och hålla i bollen hur många gånger som helst utan att det krävs att man passar. För fouls gäller samma regler som i vanlig basket. Det är inte tillåtet att svänga in för snävt med rullstolen framför en motståndare.

– Vi får ha bollen i knät och ta två tag med hjulen innan vi måste passa. Det är som regeln i vanlig basket att man bara får ta två steg med bollen. Korgarna sitter på samma höjd och vi har lite sämre skottprocent än de gående spelarna. Fast inte så mycket. Men vi har svårt att dunka, säger Tomas med ett skratt.

Den största skillnaden mellan basket och rullstolsbasket är enligt Tomas en viss fysisk manöver.

– Vårt största problem är att flytta i sidled. Man måste stoppa stolen och styra åt ett annat håll. Den rörelsen är ju lättare för gående spelare.

Specialbyggen

Rullstolslirarna är egentligen bredare i sitt kunnande än de gående spelarna. De måste ju samtidigt som de spelar boll även sköta ett fordon.

– Kan man sköta stolen tekniskt bra och köra den fort så är det förstås en fördel, påpekar forwarden.

Stolen är lite annorlunda jämfört med en vanlig rullstol. Däcken lutar inåt för att göra den stabilare.

– Stolarna är gjorda av extremt lätt material och är specialtillverkade för varje spelare. De kostar mellan 40 000 och 50 000 kronor och alla på den här nivån har en sådan, redogör Tomas Åkerberg, som inom kort kan ha ytterligare ett SM-guld i prisskåpet.