• Askeby kyrka användes av både nunnorna och församligen. Foto: Carolina Thedéen

Askeby kloster ett av landets äldsta

Grundades av nunnor på 1100-talet

Vad många kanske inte vet är att i Askeby, dryga två mil öster om Linköping, så finns ett av landets äldsta kloster. Klostret grundades av benediktiner nunnor på 1100-talet och man var verksam fram till 1529.

Det är inte mycket kvar att se av det en gång så imponerade klostret. Lite av själva kyrkomuren, klosterträdgården och något hål backen är de synliga lämningarna av det som en gång inrymde en abbedissa och nitton systrar. Även om man, till en början bar ett benediktinsikt kloster så gick man senare över till att tillhöra cisterciensorden. Varför detta skedde och hur det kommersig råder det delade meningar om. Man lydde under det hundra år äldre Vreta kloster. Askeby kloster var ganska litet men ansågs vara välmående.

Gäster fick bo

Klostret i Askeby låg vid den viktiga vägen mot Söderköping. Det ska även ha fungerat som gästgiveri för vägfarande. Askeby fick aldrig samma betydelse som våra största kloster, men många av de främsta personerna i landet tycks ha visat välvilja emot klostret. Till dessa kan räknas drotsen Nils Turesson (1351), den heliga Birgittas moder, hertigarna Erik och Valdemar samt riddaren Karl Ulfsson till Tofta. Även konung Magnus och hans gemål Blanka kom ihåg klostret i sitt testamente. Under unionstiden försummade ingen av regenterna eller riksföreståndarna att försäkra klostret sitt skydd.

Brann flera gånger

Klostret har eldhärjats vid flera tillfällen, 1377 och två gånger under 1400-talet. I slutet av 1400-talet tycks det förfall, som förebådade klostrens upplösning, ha tilltagit. Enligt reglerna fick nunnorna inte lämna klostret utan tillstånd från abboten i Alvastra, och klostrets affärer sköttes därför genom ombud. Endast abbedissan fick tala med personer utanför klostret, men inte heller hon fick lämna det utan särskilt tillstånd. Under klostrets sista tid blev det vanligt att abbedissan tog emot gäster på sina rum. 1490 hotades nunnorna med interdikt, eftersom de hade umgåtts med den yttre världen. Det dröjde heller inte länge förrän reformationen öppnade klosterportarna.1529 stängdes klostret för att aldrig öppnas igen. 1537 brann det återigen men det fanns planer på att bygga upp det så kungen skulle kunna bo där. Dessa blev dock aldrig verklighet.

Gemensam kyrka

Den kyrka som finns på platsen uppfördes samtidigt med klostret och både klostret och församlingen använde kyrkan gemensamt. I dag återstår bara två våningar av det ursprungliga tornet, vilka inte är högre än långhuset. Den äldsta kyrkan hade två korsarmar, den norra revs tillsammans med andra utbyggnader på 1870-talet. Långhusets västra del avskärmades vid en större ombyggnad 1876-1877. Tornrummen återfick sin medeltida karaktär 1913. 1951 restaurerades interiören, exteriören 1970.